Tal på Senatstorget 31.12.2001 kl. 23.45 Vid årsskiftet bläddrar många i sin almanacka. Vad för det nya året med sig? I början av den gamla folkalmanackan med grå pärm har alltid funnits texten: ”Giv, o Jesu, fröjd ock lycka!” I början av den finskspråkiga almanackan med gul pärm finns texten ”Anna, oi Jeesus, rauha ja menestys” (Giv, o Jesus, fred och framgång). Vem önskar inte fröjd och lycka, fred och framgång vid ett årsskifte, för sig själv, sina närmaste och hela världen. Almanacktillverkarens bön återspeglar människans djupaste förhoppning. Almanackan ber om fred och fröjd. Världshändelserna under den gångna hösten har chockerat och gjort oss oroliga. Vi hoppas på fred i Palestina och Israel, Afganistan och Förenta staterna, vårt eget land och överallt. Då vi ber om fred ber vi om ledning för dem som har ansvar för sämjan mellan folken. Vi ber om fred i hemmen och på arbetsplatserna, städer och byar. Almanackan ber om framgång, om lycka. Ofta mäter vi människor framgången i pengar och makt. I Guds ögon är framgången mera såsom ett yttre tecken på lycka eller höga maktpositioner. I Guds ögon befinner alla människor i samma ställning. Ingen är värdefullare än en annan. Då vi ber om framgång, ber vi inte enbart att det skall gå oss själva väl, utan alla Guds skapade och återlösta människor. Den som ber om fred och framgång för året som kommer förbinder sig själv att göra allt man kan för freden och det gemensamma goda. En bedjande människa bör också vara en älskande människa. Allra djupast är almanackans begäran inte endast en uppmaning till oss själva. Bönen har ett högre mål än människan. Vi riktar vår begäran till Gud. Giv, o Jesus, fred och framgång!” Då vi ber om fred och framgång lämnar vi vårt liv och vår framtid i Guds händer. I sista hand beror freden och framgången på att Gud själv välsignar oss, nu då ett nytt år går in, under hela vårt liv och en gång även helt in i evigheten. ”Giv, o Jesus, fröjd och lycka!” ”Giv, o Jesus, fred och framgång!” Eero Huovinen |
