10 sekunder, 3 minuter och 3 timmar luthersk–katolska relationer

År 2017 har det gått 500 år sedan Martin Luther sände sina 95 teser till den lokala ärkebiskopen. Eventuellt spikade han också upp sina teser på dörren till Wittenbergs kyrka. Dessa teser anses vara begynnelsen till den lutherska reformationen och början på västkyrkans uppdelning.

Den luthersk-katolska enhetskommissionen (Lutheran-Roman Catholic Commission on Unity) har tagit till sin uppgift att reda ut hur dessa kyrkor i dag ser på reformationens tvistefrågor samt på de senare försök som gjorts till överenskommelser. Som resultat av arbetet utgav kommissionen år 2013 ett dokument med titeln ”From Conflict to Communion”. Dokumentets underrubrik uttrycker vad det handlar om: ”Gemensamt lutherskt-katolskt högtidlighållande av reformationsminnet 2017.”

Från lärostrider till enhet

Dokumentet är ett resultat av nästan 50-åriga diskussioner mellan de lutherska kyrkorna och den katolska kyrkan. Den första kommissionen startade direkt efter det andra Vatikankonciliet. Dess slutdokument hade temat: relationen mellan evangeliet och kyrkan. Detta publicerades även på finska 1974.

De senare kommissionerna har producerat flera ekumeniska dokument, bland annat om nattvarden, om kyrkans ämbete, om kyrkliga enhetsmodeller, om Martin Luther, om rättfärdiggörelsen och om apostolicitet. Särskilt värde har den gemensamma deklarationen angående läran om rättfärdiggörelsen (Joint Declaration on the Doctrine of Justification). I detta år 1999 officiellt undertecknade dokument konstateras att det mellan kyrkorna ”råder enighet angående rättfärdiggörelsens grundsanningar”. De under reformationen uttalade förkastelsedomarna över olika läropunkter träffar inte längre dagens nuvarande kyrkor.

Med det nya dokumentet från 2013 strävar kommissionen efter att kunna gå från motsättning till enhet, från konflikt till kommunion. Det engelska dokumentet har översatts till 15 olika språk, åtminstone till finska, svenska, tyska, italienska, japanska och spanska. Texten går att hitta på svenska på adressen: www.lutheranworld.org. I det följande vill jag erbjuda fyra snabba vägar att gå för att få reda på vad dokumentets ärende är.

10 sekunder

Ger man sig tid att läsa dokumentet under tio sekunder, kan man finna följande. Upprepa försättningsbladets rubrik tre gånger, helst högt för dig själv. ”Från konflikt till gemenskap”. ”Från konflikt till gemenskap”. ”Från konflikt till gemenskap”. Tio sekunder räcker. Budskapet fastnar i minnet.

Rubriken är oftast det allra viktigaste i en text, så även här. Budskapet är att man måste bli kvitt motsättningarna. Det är dags att lägga konflikterna åt sidan, det som i det förflutna färgade de luthersk-katolska relationerna.

I den engelska rubriken uttrycker prepositionen ”from”, det som man strävar efter att bli fri ifrån. ”From Conflict…” Please, stanna inte kvar som fånge i konflikterna.

I stället för konflikterna är enheten viktig. Kommunion är inte en självklarhet i vår mänskliga tillvaro.  Prepositionen ”to” uttrycker vart man syftar, vart man ytterst vill komma. ”From Conflict to Communion.”

Under tio sekunder är det möjligt att förstå vad som är viktigast i ekumeniken. Enighet eller kommunio är ekumenikens nyckelord. Skulle det vara möjligt att vi varje gång vi möter en medlem i annan kyrka, skulle tänka efter en sekund och säga till oss själva: ”Från konflikt till gemenskap”.  Denna inställning bör jag förvänta mig främst från mig själv. Bättringen bör starta där hemma. Om jag har denna inställning, då kan kanske de andra också påminna sig detta: ”Från konflikt till gemenskap”.

Enheten är den främsta frågan. Med den måste vi börja och till den måste vi nå fram. Om vi inser att vi måste sträva efter att komma ”Från konflikt till gemenskap”, då förstår vi en hel del av ekumenikens karaktär.

Under tio sekunder hinner man endast lite, men ändå mycket.

Tre minuter

Om du kan avsätta tre minuter till att läsa dokumentet så läs förordet, en dryg sida. Tre minuter räcker, även om du skulle läsa texten på engelska. Fråga dig själv, vad är det som tilltalar dig i förordet?

Reformationen för 500 år sedan fick två viktigare följder, en sorglig och en glad. Den sorgliga händelsen var att den ledde till västkyrkans djupa splittring. I förordet sägs det: ”Det faktum att kampen för denna sanning på femtonhundratalet ledde till att enheten gick förlorad i den västliga kristenheten tillhör kyrkohistoriens mörka sidor.”

Vi måste vara ärliga och erkänna denna reformationens sorgliga sida. Det väsentliga är inte vilken av parterna som var eller är mest skyldig, lutheraner eller katoliker. Vi måste tillsammans erkänna: ”Vi kristna har sannerligen inte alltid varit trogna evangeliet.” Gång på gång har vi stått i vägen för det glada budskapet om Guds barmhärtighet.”

Men i reformationens arv finns det även en annan, en glad, sida. Vad än nedsättande och fult som man sade under reformationstidens stridigheter, så är det som är bestående och som håller evangeliet om Jesus Kristus.

Martin Luther kan lära oss mycket om många goda ting, t.ex. om uppfostran, om musiken, om fördragsamhet, om politiken, och om världen. (Dessa ämnen lyfter Tysklands evangeliska kyrka fram i sitt reformations-program.) Men den allra viktigaste är evangeliet, som gör oss fria. ”Den sanna teologin och Guds kännedom finns i den korsfäste Kristus.” Detta var teologins kärna i Luthers teologi.

Dokumentets förord uttrycker på följande sätt, att lutheraner och katoliker gemensamt kan vara glada för att: ”Evangeliet skall högtidlighållas och förmedlas till vår tids människor så att världen kan tro att Gud ger sig själv åt människorna och kallar oss till gemenskap med sig och sin kyrka. Här är grunden till den glädje vi finner i den tro som vi delar.”

3 extra minuter

Använd ytterligare tre minuter och läs i slutet av dokumentet dess fem tips om hur vi kan förverkliga ekumeniken. På engelska kallas dessa fem tips för ”imperativ”.

Vi frågar ofta, vad kan ekumeniska dokument betyda för oss i vardagen, i vårt liv och i våra lokala församlingar, på våra arbetsplatser och  i våra familjer. Jag hoppas att dessa fem tips kan hjälpa oss att förverkliga ekumenik.

Första imperativet: Katoliker och lutheraner bör alltid börja i enhetens perspektiv och inte i splittringens, för att stärka det gemensamma även om det är lättare att se och erfara skillnaderna.

Andra imperativet: Lutheraner och katoliker bör ständigt låta sig själva förändras genom mötet med den andre och genom det ömsesidiga trosvittnesbördet.

Tredje imperativet: Katoliker och lutheraner bör på nytt förpliktiga sig till att söka synlig enhet, till att tillsammans utveckla närmare vad detta betyder i form av konkreta steg, och till att oupphörligt sträva mot detta mål.

Fjärde imperativet: Lutheraner och katoliker bör gemensamt återupptäcka kraften i evangeliet om Jesus Kristus för vår tid.

Femte imperativet: Katoliker och lutheraner bör vittna tillsammans om Guds barmhärtighet genom att förkunna och att tjäna världen.

Av hela mitt hjärta önskar jag att dessa fem förslag till förhållningssätt kan vara till stöd för oss när vi åtminstone försöker ändra våra ekumeniska strävanden till det bättre. Allt ändras inte på en kort stund, men något kan vi nå. Meditera över dessa förslag, hemma och i din närkrets, alltid och överallt.

En av mina favoritmeningar är påven Johannes XXIII:s ord: ”Det som förenar oss är större än de som skiljer oss åt.” Förordet slutar med dessa ord.

Tre timmar

När du har fått fram dokumentet, reservera ytterligare tre timmar. Sätt dig bekvämt i en fåtölj och läs igenom igenom hela texten.

Du har inte en alldeles lätt uppgift framför dig, det vet jag. Texten är inte lik en Kalle Anka, den är snarare än teologisk övning. Jag litar på att du är nyfiken och kompetent så att lässtunden blir en utmaning och till inspiration. Du möter antagligen något som verkar för vist, eller onödigt krångligt, ty vi teologer kan även den konsten. Håll då en kort paus, ta i Luthers anda ett glas öl eller vin och vänd blad. Där hittar du ny inspiration och nya tankar.

Biskop emeritus Eero Huovinen har fungerat, från år 2008, som luthersk ordförande i Enhetskommissionen.

 

Övers. Teol- och fil mag Katriina Fyrlund